Målvaktslegendaren Ronnie Hellström var en av världens bästa målvakter under 1970-talet. Under sina tio proffsår i Tyskland kom han nära den tyska folksjälen, matkulturen – och fansen. Det ömsesidiga tycket som uppstod ledde så småningom till en helt ny bana.
Fotbollsfans i all ära, 25-årige Ronnie var en familjefar. Ytterst behövde han hitta ett trivsamt ställe till familjen. Lagkamraten Roland Sandberg var behjälplig och tipsade om byn Morlauten, där han själv bodde. När Ronnie med familj besökte byn, bara en kvarts körning från Kaiserslautern, fattade de genast tycke för den lantliga miljön, befolkad av mjölkbönder, kor, getter, hästar och höns. Där skulle de bo.
Snart kände de sig hemmastadda. De hittade till slaktaren, där de bland annat köpte ägg varje torsdag. Självfallet var de med på byns slaktfest och de tog även till sig sedvänjan att äta middag ute på en stamkrog, Stammkneipe, någon gång i veckan.
– I Sverige har vi inte en krogkultur på samma sätt. På vår Stammkneipe kändes det väldigt familjärt och ungarna fick springa omkring. Som stamkund fick vi det lilla extra. På den tiden kunde jag äta hur mycket som helst. Jag tränade två gånger om dagen och var ständigt hungrig, förklarar Ronnie och sjunger en lovsång till Leberwurst – en korv vars smak liknar falukorv.
– Tyskland är väldigt likt Sverige. Det gäller både skogarna och maten.
Genom sina vänner och fans mötte han en skimrande och något romantiserad Sverigebild. I bilden figurerar rödtimrade hus med vita knutar, jakt, älgar, blonda tjejer och främst – gott om plats att breda ut sig på i all enskildhet.
– Många tyskar drömmer om friheten att åka med husbil till Sverige och ställa sig vid en sjö långt från alla köer och människor. Och visst är det betydligt mindre befolkat i Sverige. Man kan åka längs E4:an i flera minuter utan att möta en bil. Sådant inträffar inte i Tyskland.
För snart tio år sedan hörde några av Ronnies tyska fans av sig med ett jobberbjudande. De råkade leda den tyska byggvaruhuskedjan Hornbach och undrade om han kunde tänka sig hjälpa till med etableringen på den svenska marknaden. Det kunde han, så numera är han koncernens etableringschef i Skandinavien. På kuppen lärde han sig om tyskarnas sätt att göra affärer.
– Generellt uppfattar tyskar svenskarna som bra affärspartner. Och det gäller åt andra hållet också. Tyskarna går grundligt tillväga och visar stor ödmjukhet när de etablerar sig på en ny marknad.
Därför lyder hans råd till svenskar som vill knyta tyska affärskontakter, att visa samma grundlighet och ödmjukhet. Liksom att få till stånd en bra kemi med den tilltänkta affärspartnern.
För etableringen i Sverige tog Hornbach hjälp av Tysk-Svenska Handelskammaren.
– Tysk-Svenska Handelskammaren har varit ett ovärderligt stöd under hela etableringsfasen i Sverige. Det var till stor hjälp att få hela kompetensen samlad under ett tak, från första marknadsstudien via förvärv av mark till personalrekrytering.
Text: Eyal Sharon Krafft, Foto: Samuel Ekman
Etableringsstöd för svenska och tyska företag
Hornbach tog hjälp av Tysk-Svenska Handelskammaren vid sin etablering i Sverige. Tjänsterna bestod bl.a. av marknadsstudier, site inspections, konkurrensanalys, leverantörsdagar, kommun- och marknadskontakter, studieresor, interkulturell coachning, personalservice, löneadministration, redovisning, årsbokslut, skatte- och juridisk rådgivning.
2012.